Jag är nu mera en stockholmsbo!!! Och det var självklart nyheten jag pratade om att jag skulle släppa. För det är ju ändå en nyhet, en ganska stor sådan. Jag är 18 år och har nu flyttat hemifrån. Läskigt men också väldigt kul och förväntansfullt. Idag var dock lite jobbigt, när mamma och pappa åkte härifrån och jag blev lämnad ensam. Jag trivs så bra ensam och är helt säker på att jag kommer älska att bo själv mer och mer för varje dag som går, men det är ju ändå en omställning när det väl händer och jag var väl inte riktigt beredd på det. Allt med denna flytt har gått så fort så jag inte hunnit tagit in allt. Förstår nu att vissa av er tänker ”men snälla det är ingen stor grej, jag bor sååå mycket längre ifrån mina föräldrar” till exempel.. Men för mig är det en stor grej och det är ju för att jag är så himla hemmakär.
När mamma la ut en instagram bild och skrev ”kom bara ihåg att innanför den gula dörren är alltid ditt hem” då brast det för mig (ni ba fucking töööönt). Brukar absolut inte vara så här lipig av mig men vafan det är min första natt borta och jag har mycket känslor inom mig. Jag har nästan känt lite dåligt samvete (vilket jag vet att mina föräldrar kommer göra allt för att stoppa mig att känna) men jag är ju deras sista barn som drar. Min bror William flyttade för 4 år sen och nu jag. Jag vet inte. Jag är väl rädd att dom ska bli uttråkade och att det ska vara mitt fel.
Jag hoppas det här är tankar som bara stannar första natten och att jag vänjer mig fort för det är ju jävligt mycket bra som kommer ske genom att bo här också. För det första så har jag aldrig varit så pepp på mitt jobb som nu. Att bo själv och där med kunna jobba ostört är något jag ser fram emot. Det känns mer riktigt nu, mitt jobb. Bara idag när jag gick igenom mailen härifrån tyckte jag att jag svarade vuxnare och utförligare än aldrig förr. För nu är jag liksom själv och måste ta ansvar på ett annat sätt. Jag kommer ju även såklart växa som person då jag är tvungen att ta mig an nya utmaningar och saker jag inte hade tackat ja till hemma, nu när jag har en vardag jag måste fylla på egen hand. Lära känna nya människor måste jag också göra. Jag har några kompisar här redan men jag vill ju absolut ha fler.
Jag är så nöjd man kan bli med lägenheten iallafall. Allt känns så jag och jag vet att jag kommer trivas som fan. Och om jag trivs mindre någon dag kan jag ju bara åka hem. Vilket jag kommer göra mycket i början dels för att jag uppenbarligen inte var redo att lämna mina föräldrar hehe men också för att hämta mer och mer grejer. Svårt att se att jag fick med mig allt på första försöket. Men nu kör vi igång ett litet nytt kapitel här i livet, let’s go!
Update: skrev detta djupa inlägg igår kväll innan jag skulle sova och nu när jag vaknade kände jag mest biiiiitch i’m free!!!! Hhahahha.
