Förlåt om ni inte gillar långa text-inlägg men jag känner bara att jag måste skriva av mig lite.
Jag går väl rakt på sak antar jag. Jag vill så mycket mer och det är så jäkla svårt att få ihop det. Ni ba va? Jag snackar om min blogg, min youtube, min instagram. Mina medier. Mitt jobb. Som jag är så otroligt tacksam för att jag får göra med er vid min sida. Men på senaste tiden så förstår jag helt ärligt inte varför ni har stannat.
Jag fick en kommentar här om dagen i stil med ”Du lägger inte alls ner lika mycket tid som Hanna Friberg, Lovisa Barkman och Molly Rustas gör på sin blogg”. Och vet ni vad? Det är sant. Jag känner ingen av dom här tjejerna men jag vet att det är så. För att det syns!!! (Cred till alla er förresten fan vad bra ni är)
Och nu till ”problemet”. Jag vill lägga ner lika mycket tid som dessa pangbrudar gör. Jag vill jobba dag in och dag ut med att fota, redigera, filma, blogga och utvecklas på mina medier. Men jag sitter verkligen fast. Jag är begränsad. För jag är 17 år, jag går andra året på gymnasiet och mina medier är inte mitt fulltidsjobb.
Jag går i skolan 7-16 varje dag och när jag kommer hem ska jag plugga eller träna och wips så är kl 20. Ja men äntligen. Dags för det jag tycker är roligt, mitt jobb!!! Men det är ju kolsvart. Jag kan inte ta några outfitbilder i detta ljus. Jag kan inte spela in någon video heller. Fan.
Jag vet faktiskt inte vad jag ville komma fram till egentligen. Jag vill att ni förstår min passion för detta och att jag gör mitt bästa och bara längtar ihjäl mig tills jag inte är lika begränsad och kan köra fullt ut och satsa helhjärtat, för det är ju det jag vill. Jag vill att ni förstår att när det står stilla på mina medier så är det inte för att jag skiter i det, det är för att jag inte får ihop det. Jag har inga nya bilder för det enda jag gjort i veckan har varit att gå i skolan och tränat. Därför har jag inget intressant att skriva heller. Och då låter jag bli. För jag vill inte publicera halvdana saker. Men det känns som det är allt jag får ihop nu för tiden. Halvdant.
Jag har funderat på att köpa en ny kamera för att få en liten knuff och steppa upp kvalitén lite,, men den är svindyr alltså. Och är det verkligen värt när det känns som jag bara kan fota/filma på helger? Allt jag fixar där emellan åt är ju kassa mobilbilder eller snaps med hundfilter liksom.
Jag blir ledsen och besviken på mig själv att jag inte kan hålla samma standard som alla andra.
För att inte avsluta så negativt så kan jag med glädje berätta att jag drar till Barcelona på torsdag. Resor är typ det som räddar mig i såna här svackor. Då är inte skolan ett hinder och då kan jag helt plötsligt vlogga på dagarna för att det händer något. Jag kan ta fina bilder i finare miljöer och mitt jobb flyter helt plötsligt på, på alla medier. Tänk om det skulle vara så jämt… Jag hoppas verkligen att jag kommer dit och jag hoppas ni kommer stanna med mig tills dess och ta reda på vart detta kan leda, för jag tror fan det kan bli bra.